Hell week over!

Så då var detta årets hell week över. Hell week är det i alla fall för de som ska försöka ta sig till och från tågstationen i Lund om man har ett tåg eller en tid att passa. Denna veckan har det varit student dags i Lund, hela veckan. Det är ju sådant som bara sker en gång i livet för ungdomarna så det är inget man ska förkasta eller hata, så det gör jag inte.

Som tur var dock, så hade jag anledning att köra bil de flesta av dagarna denna veckan, så jag behövde inte ge mig in i stan. Det var bara i Onsdags då jag hade en student att fotografera. Då skulle jag fota Linnea’s student från Kattedralskolan. Så jag tog det enklaste sättet till och från centrum, jag lånade en tjänstecykel på jobbet, så kunde jag komma ner till stan och där ifrån utan risk att hamna i någon trafikstockning.

Vädret var ju bra, så man kunde få snabba bra slutartider. Det som var problem var att vi hade lyckats få en bra plats framme där studenterna kom utspringande, problemet var att efter att Linneas klass sprungit ut (de var klass nummer två) så skulle jag försöka ta mig därifrån och till där klassen skulle samlas (snyggt organiserat med stora skyltar på väggarna runtom på skolgården). Med tanke på hur mycket folk där var, och att jag hade en ryggsäck på ryggen, så var det allt annat än lätt att arbeta sig emot alla som skulle framåt för att deras släkting/son/dotter snart skulle komma utspringade.
På min väg igenom folkhavet så sprang jag på andra från jobbet som var där för att fira någon, jag träffade folk från Eslöv som var där för att fira av någon och jag träffade handbolls folk som var där för att fira av någon. Men värst var nog att när jag stod framme vid avspärrningen där studenterna skulle komma utspringande, så öppnades ett fönster i byggnaden vid sidan om där jag stod och någon började ropa mitt namn. När jag vände mig om och tittade så var det en foto kompis från Eslöv. Världen är liten!! Han var där för att ta gruppfotona på alla klasserna och han hade bara slängt ett getöga ut genom fönstret för att se hur mycket folk där var och om han kunde hitta ngn bra plats själv för att fota ifrån, och då hade han sett mig.

Nåväl, när jag väl hade ålat mig igenom hela folkhavet och bort till där Linneas klass skulle samlas så väntade, väntade, väntade, väntade, väntade jag. Till sist tog jag telefonen och ringde Linneas pappa, men inget svar. Då valde jag att ringa hennes mamma istället och där fick jag ett svar till sist. När jag frågade var Linnea och de andra höll hus så visade det sig att de hade plockat Linnea till sig och stod på ANDRA sidan skolgården, vilket betydde att jag skulle behöva tränga mig förbi alla människor igen för att komma bort där de befann sig så jag kunde ta lite foton på henne. Inte fick man mycket till utrymme där de befann sig heller och folk har ju inte mycket tanke på om man står med en kamera i högsta hugg och de ska förbi en, man går ju inte BAKOM fotografen, nä man går så klart precis framför kameran utan att bry sig om vad man förstör. Men men, jag bet mig i underläppen och höll undan några väl valda ord och sen tog jag ett gäng snabba bilder så att jag i alla fall hade lyckats få något.

Därefter började det bli tid för studenterna att bege sig till lastbilsflaken och jag tittade på folkhavet, skakade på huvudet och bestämde mig att det kom att gå snabbare för mig att gå ut på baksidan av skolan och gå runt hela skolan för att komma till min cykel, än det skulle ta att gå rakt över skolgården. Väl vid cykeln så gällde det att låsa upp den, packa ned kameran i ryggsäcken och hinna därifrån innan lastbilskaravanen började. Jag lyckades!!

SLN_1605361.jpg

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s