Summering av 2023, del 2

Då fortsätter vi med den andra halvan av 2023. Jag har fortfarande knappt kommit över det faktum att jag inte knäppte en enda bild under hela juni månad! Men det tog jag nog igen under andra halvåret tror jag.

Juli:

Sporten hade inte riktigt börjat än, så denna månad är det ganska lugnt. Jag hade tänkt fota flygdagen i Eslöv, men den regnade bort. Gjorde ett litet försök att fota något flygplan man kunde se från balkongen, men nja, det var väl inte riktigt det man hade förväntat sig. JAS39 Gripen skulle ju dyka upp också och visst hörde man när de anlände men de försvann snabbare än man kunde andas, troligen för att vädret var så pass dåligt att de inte kunde göra någon uppvisning.
Denna månaden drog jag med min fotokompis Susanne Hultman in till Malmö och fotade Malmö Pride. Även denna gången så var det strålande solsken och varmt. Ny utgångspunkt för paraden och ny rutt, så vi fick försöka luska ut vart vi skulle ställa oss för att få de bra bilderna. Många bilder blev det i alla fall och galet roligt var det.
I slutet av månaden så drog jag till Kristianstad för att fota dels ett träningsderby mellan Kristianstad Hanboll och H65 Höör och efter det så blev det en match mellan IFK Kristianstad och TBV Lemgo Lippe.

Augusti:

Nu började vi närma oss matchstarter i sporten och de sista träningsmatcherna började närma sig och ATG cupen drog igång.
Eslövs HF gjorde en träningsmatch mot IFK Kristianstads U-lag (som även består av en del spelare som spelar i A-laget) och gjorde det riktigt bra och Kristianstad fick åka hem som förlorare, visst det var bara en träningsmatch, men det var inte så att de höll igen.
Eslövs IK hade det tuffare när de gjorde sin match i ATG Cupen, i första matchen så fick de möta Kristianstad Handboll som är ett lag i Elitserien, dvs två divisioner högre än Eslövs IK spelar i. Eslövs IK har dessutom ett nytt ungt lag, så kanske inte så att man skulle förvänta sig att de hade mycket att sätta emot.

September:

Nu börjar sporten ta fart igen. Förutom handbollen har jag dessutom lyckats bli godkänd för att få fota Bordtennis EM i Malmö. Det blev många dagar och många timmar i Malmö Arena, och då var jag där enbart på Sverige matcher och oftast enbart under Sveriges matcher. Annars började spelet vid 10 tiden på förmiddagen och sista matchen var oftast slut kring 10 tiden på kvällen. Många kändisar var där och tyvärr, eftersom jag valde att inte vara där hela dagen, så missade jag ju en del sådana.
Eslövs IK gick sin andra match i ATG Cupen och denna gången mot H65 Höör, även dessa två divisioner högre än Eslövs IK, så här var det aldrig en tanke på att Eslöv ens skulle kunna utmana, men de kämpade tappert i alla fall.
Eslövs HF gjorde sista träningsmatchen, denna mot H43 Lundagård, och även här visade Eslövs HF sina muskler och gick vinnande ur matchen. Det ser riktigt bra ut för killarna måste jag säga.
Både bordtennis damerna och herrarna gjorde vars en match på hemma bord. Båda sopade mattan med motståndarna.

Oktober:
Ny månad, nytt blad, nya utmaningar. Jobbet hade sina utmaningar och bland annat var en utmaning att hinna bli klar med så mycket som möjligt inför vår maintenenace weeken i November (vi börjar slita med det minst 3 veckor innan maintenance helgen för att hinna få klart så mycket som möjligt så vi inte behöver göra allt på den helgen). Fotomässigt var det ganska lugnt, det var bara handboll denna månades och även om det inte var så många matcher OCH de denna säsongen oftast är lagda så att både herr och dam laget spelar samma dag, efter vartannat. Detta eftersom de oftast möter lag från samma ort eller rent av herr och damlaget med samma namn. Så nu slipper man springa till hallen två dagar på rad eller sent på en fredag kväll och sen på lördagen eller söndagen igen. Å andra sidan så blir det många timmar i streck i stället, men jag tror jag tar det faktiskt.

November:
Denna månaden var det till att jobba helg/övertid och även försöka få andra att få tummarna loss så att vi kunde bli färdiga med jobbet på maintenance helgen. Någon tyckte det var roligare att pilla med sådant som inte behövdes göras just den helgen. *suck* Hade även bokat in mig för att få senaste Covid vacinationen och jag slog till och bokade in mig för att uppdatera min Boostix (Kikhosta, stelkramp, difteri och polio) vacination också, den ska ju helt fyllas på vart 20 år och det var nu 25 år sen jag gjorde det sist. Vet inte om det var det som ställde till det för mig, vacinationen överhuvudtaget, för två tre dagar efter jag fått vacinationen så började jag få lite konstiga symptom. Ingen feber eller sådant som tur var.
Denna månaden var det lite handboll, både Eslövs båda lag, samt H65 som hade en European league match (eftersom de inte får spela dessa matcher i Höör så var de ju inbokade här i stan istället, så då var det nära och bra) och jag hann även med att fota en bordtennis match samma dag. I slutet av månaden var det även till att åka in till Lund och fota en landskamp för damer i handboll, mot Tyskland och den sista dagen i månaden blev det tid för ett riktigt derby i bordtennis, Eslövs herrar mot Kävlinge.

December:
så nalkas då slutet på året, äntligen december och jag ska bara jobba halva månaden. Hade ju lite tid jag var tvungen att ta ut innan den siste december så då fick jag offra mig. Skiten från efter vacinationen satt fortfarande i och jag vände mig till sist till vårdcentralen som sa att det inte alls var det jag trodde det var för då var symptomen helt annorlunda än de jag hade, så det var ju betryggande. Istället fick jag besked att det var magnesium brist och att jag skulle dricka mycket vätska om dagarna (och det kan jag ju erkänna att jag INTE gör normalt). Så ett besök på apoteket och fixade lite magnesium tabletter och vatten har jag ju i kranen så det var bara att börja fylla flaskan direkt på morgonen och försöka trycka i mig i alla fall 1 liter vatten om dagen. Inte det lättaste om jag får säga mitt.
Fotomässigt var det ganska lugnt. Bara två handbollsmatcher och två bordtennis matcher. I handbollen så var den intressantaste matchen derbyt mellan serie ettan, IK Lågan, och serie åttan Eslövs HF, och Eslövs HF gav IK Lågan en näsbränna som hette duga när man inkasserade de två poängen från den matchen. Bordtennisen är ju så att det finns inte så jättemånga lag i serierna så som det ser ut nu så har jag inte många kvar att fota under 2024 förrän det är dags för slutspel. Men en av de intressanta matcherna i bordtennisen var den mot BTK Frej där Siri Benjegård gjorde sin andra debut i Eslövs PK (hon gjorde sin riktiga debut dagen innan men där missade jag hennes match eftersom jag fotade slutet på handbollen och fick sen köra upp till den andra hallen för att fortsätta att fota bordtennis). Men även om hon bara är 12.5 år gammal så visade hon inga tendenser till nervositet när hon mötte ”gamla rävar” i elitserien.

Summering av 2023, del 1

Så är det dags att djupdyka i året 2023 och vad det har inneburit. Covid, som pandemi, var över, dock betyder ju inte det att Covid som sjukdom har utrotats/försvunnit, den kommer ideligen i nya varianter och något vi kommer få accpetera för resten av livet. MEN nu ska den väl inte längre bli så allvarlig som när skiten väl såg dagens ljus för några år sedan.

Fotomässigt har det åter varit nästan idel fokus på sport, blir lite svårt att hinna med annat när de hade lagt matcherna som man hade under första halvan av året. Då var det herr bordtennis på tisdagar, dam bordtennis på lördag och söndag, herr handboll på fredag och dam handboll på lördag och/eller söndag. Oftast var det så att om det inte var handboll på helgen så var det bordtennis. Dessutom skulle man ju hinna med en massa annat också som man inte hann med under jobbveckan.

Januari:
Året började med 5 dagar lugn och ro (förutom jobbet) och den 6 Januari var det så dags att bege sig in till Sparbanken Skåne Arena i Lund för att fota Sverige – Serbien i herrhandboll. En sista vänskaps match innan Handbolls VM för herrar drog igång. Kan väl säga som så att de som fixade saker och ting i Lund inte hade så bra koll. Men vi fick dem att ändra på sig och lät oss få flytta in stolar FRAMFÖR nätet. Många bilder blev det och många av dem kastades (nackdelen med seriebildstagning är ju att man får många bilder som ser nästan likadana ut i serien, fördelen är att chansen är ju större att man får någon bild som är skarp och i rätt ”sekund”).

Därefter rullade det på med både herr och damhadboll och lite bordtennis. Jag anlitades även för att göra lite spelar och lagbilder till herrlaget i bordtennis. Fick vid detta tillfället även besked om att man skulle göra det för damlaget också, men sen återkom man aldrig och det rann ut i sanden, så tjejerna fick aldrig någon session med spelar och lagbilder tyvärr.

Februari:

Förutom mycket jobb (vi hade maintenance weekend denna månaden så det kämpades i motvind i 3 veckor för att ha gjort så mycket som möljigt INNAN helgen vi skulle jobba så att vi kunde komma hem i någotså när god tid) så var det mycket sport denna månaden också. ATG Cup final, dubbel matcher samma dag, matcher dagarna efter vartannat, matcher tidigt på förmiddagen och matcher sent på kvällen. Möten med lag från en bra bit bort och stentuffa derbymatcher. EHF kämpade för att kunna ta steget upp till Division 1, så det gällde för dem att verkligen vilja vinna varje match. EIK kämpade för att inte trilla ner till Division 1, Eslövs PK (bordtennis damerna) mer eller mindre lekte med sina motståndare och Eslövs AI BTK (bordtennis herrarna) gjorde sitt för att återerövra herraväldet (att vinna så väl serien som SM guldet).
Eftersom Handbollsförbundet (båder nationellt och internationellt) har stoppat Höörs HK H65 från att spela finalmatcher i Höörshallen så är det tvingade att spelar i Eslöv eller Lund, och oftast lyckas man få till så att matcherna förläggs när de kan få tid i Eslövshallen.

Mars:

En lång månad, men nu börjar de flesta sporterna närma sig slutet på sina seriespel och därefter tar allvaret över. Denna månaden hade vi ett riktigt ”kötta”-derby i herrhandbollen, Eslövs HF mot Kävlinge HK. Kävlinge är unga, villiga och hungriga så Eslövs behövde stå emot och kämpa med näbbar och klor, men körde ändå över Kävlinge ganska så lätt när det väl visade sig.
Bordtennisen körde stormatch i Eslöv. Det skulle spelas SM i singel (herr, dam och para) och det skulle egentligen spelats i mellansverige men man fick lämna återbud så då fick Svenska Bordtennisförbundet förlita sig på klubben som ALLTID fixar till det. Även om där varit lite ont blod mellan SBTF och Eslövs AI BTK för inte så länge sen, så när det väl behövdes så fixade Eslövs AI BTK det som behövdes och räddade SBTF.

Under SM så fick jag även förfrågan från världens största online bordtennis akademi, TableTennisDaily, från Bristol, som var på besök. De undrade om jag kunde tänka mig dyka upp på Blomsterbergshallen på söndagen (dagen efter de frågade mig) klockan 08.00 och fota en match mellan TTD och ”Team Sverige”, och det var ju dumt att säga nej till en sådan sak. Det var skitkul att vara där och fota, men precis som med allt som är kul så tar det slut för tidigt, eftersom Tomas på EAI BTK hade lovat SBTF att jag skulle fota och skicka bilder från sista dagens matcher så var jag tvungen att sticka efter en timme.
Men man ska inte gnälla, under sista dagen på SM så träffade jag en som gjorde STORT avtryck i mitt hjärta. Måste nog säga att han var den genuint trevligaste och vänligaste jag någonsin stött på.

Måste säga att jag är extremt imponerad över de som spelade Para SM sista dagen, alla olika sorters funktionshinder men ändå var alla lika duktiga som de som spelat dagarna innan.

April:

Nu var seriematcherna för herr och dam handbollen över, EHF kvalade upp till Division 1 och EIK trillade ut Allsvenskan och ned i Division 1. Bordtennisen har trätt in i slutspelsfasen och Höör hade inträtt i slutspelet i Elitserien. Skönt att matcherna spelades i Eslöv så att man hade nära till hallen när det var dags.

Eslövs PK gjorde slag i saken och behöll SM guldet ytterligare ett år, och det var ganska odramatisk slutspel för deras del. Eslövs AI BTK hade inga problem med sin semifinal mot Spårvägens BTK och gick därmed vidare till SM Finalen.

H65 slog ut Önnereds HK och tog sig vidare till SM final. H65 hade lite mer motstånd kunde vi ju konstatera men man hade viljan och drivet.

Maj:

Nu har vi inträtt i månaden då det är finalspel inom handbollen och även herrarnas bordtennis inledde sitt finalspel. För de sistnämnda gick det inte så som man hade hoppats. Man torskade på hemmabord och man torskade på bortabord och SM guldet i lagSM stannade i Söderhamn denna gången.
För H65 så hade man möjligheten, men Sävehof var för stort och för tungt i slutändan, dock krävdes det 4 matcher för att det skulle avgöras.

Denna månaden så körde man också Pannkaksspelen, EAI Friidrott’s turnering, på Ekevalla. Tyvärr kolliderade den med Eslövs vårmarknad och man fick ge avkall på en av sina grenar som normalt drar mycket tävlande. Vad jag erfor från EAI så var där en hel del lag som helt hoppade av eftersom man inte kunde tävla i den här grenen. Området där man skulle tävlat, där skulle istället tivolit ha sina saker.
Hoppas man kan planera bättre för 2024 så att man inte står inför samma kaos med att förlägga de båda eventen på samma helg.
Jag ansökte och fick i alla fall ackreditering till att vara där och fota friidrotten och precis som förra gången så var det strålande solsken och varmt som bara den, och kul var det.

Juni:

Vänta nu!! Något är tokigt!! INGET fotat under hela juni månad!! Då var det bara jobb och försöka njuta av solstrålarna när man väl kom hem från jobbet. Gjorde säkert en del foto editering på det som låg kvar på datorn sen tidigare, även om man inte är ikapp så skadar det inte att gå igenom de album som inte är klara och gallra ut lite mer som man inte behöver. Men så här i tillbaka blick så känns det lite udda att man inte har fotat något alls. Det kan säkert ha varit skönt att ha en lugn månad utan några ”måsten” bakom kameran.

jobbigt men så sjukt kul

Så har man då överlevt det! Bordtennis EM 2023 i Malmö arena.
Det hela startade med att det blev problem med min ackrediterings ansökan då någon inte ville att jag skulle bli godkänd eftersom jag var frilans. Men efter lite påtryckningar från en som var med och bestämde, så fick SBTF representanten kalla fötter och plötsligt hade jag blivit godkänd.
Så redan efter jag kom tillbaka från min sommar semester så det första jag gjorde var att säga till chefen att jag skulle ha ledigt under EM veckan och så bokade jag av min kalender på jobbet så att ingen fick för sig att boka möten med mig då.

Den 10 september var det starten av EM. Dock så hade de inte anpassat spelet efter mig, vilket jag tyckte var taskigt *haha*. England spelade sina matcher klockan 10.00, och där har vi ju en spelare som spelar i Eslöv som jag hade tänkt fota, men sen spelade inte Sverige förrän klockan 16.00 (damer) och 19.00 (herrar), så jag koncentrerade mig till Sveriges matcher enbart. Dessutom så var det ju så bra planerat så att Finland, vi har en i Eslövs bordtennis som spelar för finska landslaget, spelade samtidigt som Sverige och på bordet vid sidan om, så jag kunde slå två flugor i en smäll och fota både Sverige och Finlands landslag samtidigt.

Första matchen för damerna var mot Grekland och det gick väldigt smidigt. Likaså gjorde det för herrarna, som i sin första match mötte Italien.
Andra gruppspels matchen var på måndag kvällen och den stod jag över. Var på väg in men den som jag skulle samåka med fick vända på klacken och åka tillbaka till jobbet. Så då kände jag att då struntade jag i det och tog en lugn kväll istället. Det blev ju en sen kväll på söndagen, var inte hemma förrän vid 22.30 och sen skulle det ju pysslas lite innan man kom i säng.
Tisdagen hade Sverige inga matcher så då jobbade jag istället, och onsdagen var det nån kongress eller liknande för bordtennis förbundet så då var där inga matcher alls som spelades. Så även denna dagen så jobbade jag.

På torsdagen var det dags för 8-dels finalerna, men jag valde att jobba hela dagen och sen drog jag in till Malmö arena så jag var där i tid till damernas match. Sverige damer mötte Polen och Sveriges herrar mötte Österrike. Denna gången var det lite tuffare motstånd och kvällen blev senare än man egentligen kände för. Men båda lagen vann sina matcher och gick vidare till kvartsfinalen på fredagen.

Fredagen tog jag ledigt från jobbet och jag tog även ledigt från att åka in och fota bordtennis. Det känns lite i kroppen när man fotat i 6 timmar i sträck. Och med facit i hand så var det kanske tur att man inte stack in till Malmö för den sista herrmatchen drogs verkligen i långbänk och var inte slut förrän ca 22.35, vilket är ca 30 minuter senare än vad man hade planerat som senast matchen skulle vara slut. Damerna förlorade tyvärr sin kvartsfinal match och var därmed utslagna.
Blev lite förbannad när jag insåg att en av tjejerna hade fått en massa hatmeddelanden på sociala medier för att hon hade förlorat sin match mot Polen på torsdagen, och det var verkligen hemska och elaka meddelanden hon hade fått utstå. Dock var där ingen som sa något när hon i kvartsfinalen var den enda av de svenska spelarna som vann sin match. Jag tycker det är avskyvärt när folk kan hålla på så.

Lördagen var det åter dags att spendera kvällen i Malmö. Nu var det dags för semifinal och Sverige skulle möta Frankrike. Ett lag som har två väldigt starka och bra bröder, Alexis och Felix Lebrun. Jag var lite orolig för hur det skulle gå och när jag pratade med Jon Persson efter att spelarna sprungit in, och innan han gick och satte sig vid spelarbänken, så erkände även han att han var orolig och nervös.
Truls tappade sin första match mot Felix Lebrun. Men Mattias Falk vann sin mot Alexis. I tredje match så hade inte Kristian Karlsson allt för svårt för att bryta ner Jules Rolland i 3 raka set. Med 2-1 i matcher så krävdes det ytterligare minst en för att matchen skulle ses som avslutad (man spelar till bäst av 5, så en måste vinna 3 matcher). Och i denna fjärde match för kvällen så blev det Truls mot Alexis Lebrun och fransmannen så stabil och säker ut och tog ledningen med 2-0 i set. Men sen vaknade djävulen i Truls och han knappade in till 2-1 och sedan 2-2 och i sista och avgörande setet så visade Truls var skåpet skulle stå. Och när Truls segerjublade så det hette duga, så slängde fransmannen sitt rack hårt o golvet och var frustrerad. I mixade zonen efter matchen så tror jag inte ens Alexis lät sig intervjuas av fransk media utan stod en bra bit ifrån media och torkade tårarna under glasögonen. Så nu var Frankrike utslaget och finalen på söndagen skulle stå mellan Sverige och Tyskland. De två som var var favorittippade från början.
Väl hemma från matchen och innan man fick varvat ner, så var klockan 01.00 innan man kom i säng och kunde sova.

Inte kunde man sova länge på morgonen utan upp vid vanlig tid, 06.00, och göra lite rutinjobb för söndagen där hemma och sen packa väskan och bege sig in till Malmö igen för att fota EM finalen. Detta var första gången jag var med och fotade ett så här stort event, så man hade lite nerver om att man skulle missa eller klanta till det med fotograferingen. Men lyckligvis så lyckades jag hålla mig på banan och få till en massa bilder. Både från spel och från efterdyningarna efter prisutdelning och liknande.

Återigen blev den sent och kom i säng igen strax efter 01. Men hade ju ställt in mig på att jag skulle jobba hemifrån på måndagen och hade meddelat mina kollegor så att de inte förväntade sig att jag skulle dyka upp. MEN det kräver ju att man gör det man ska också. Jag hade ju glömt att ställa om larmet, så klockan 05.00 drog det igång, och eftersom jag nu var vaken så kunde jag lika bra gå upp och fixa till mig och bege mig till jobbet. Av någon anledning så fick jag många kommentarer av mina arbetskollegor om att jag gäspade extremt mycket hela dagen 🙂

MEN nu kan jag se tillbaka på ett roligt event, jag har massor av bilder att gå igenom och göra vid. Men jag har ingen press.

Malmö Pride parad, 2023

I går var det så dags för Malmö Pride Parad, som tur var rättade min fotokollega Susanne Hultman mig för jag hade för mig det var första helgen i Augusti, och i år SKULLE jag inte missa det, som jag gjorde i fjol. Som vanligt så prickar man in det perfekt och solen sken från en näst intill klar himmel och inte jättemycket vind heller, och temperaturen skulle nå upp emot en 25-26 grader. Samling var kl 12 i Slottsparken och vi var på plats lite innan. Redan då kände man av värmen, men jag hade varit klok och hade keps på mig, har ju inget hår på huvudet som skyddar mig *hehe*.
Så fram till strax innan avgång, som skulle vara 13.00, så strosade vi runt bland samlingarna och fotade lite förberedelser och annat smått och gott. Dessutom så skulle jag leta rätt på en arbetskollega som skulle gå med i paraden men hon gick inte att finna. Däremot så såg jag en fd militärkollega från min tid i FVRF (FlygVapenfrivilliga) som jag inte har sett på många många år. Så det blev en kul träff, och först tänkte jag inte på det men jag fick återvända till henne igen och fråga om de (hon och de hon pratade med) ställde upp på en bild, vilket de genast accepterade.

Strax innan 13.00 intog vi en plats så vi kunde fota starten av paraden, men som vanligt så gick starten av stapeln först ca 20 minuter senare. Några snabba bilder från starten och sedan fick Susanne och jag röra oss bort med Davidshallsgatan där paraden skulle svänga upp, vi lyckades hitta en bra plats i skuggan, och här valde vi att fota hela paraden. Vid ett av tillfällena när jag bestämde mig för att gå ut mitt i vägen och ställa mig mitt i paradens gång för att ta lite annorlunda bilder med folk strömmande runt mig, helt plötsligt kände jag någon som knackade mig på ryggen och när jag vände mig om så stod min arbetskollega där, hon hade redan passerat mig och sedan vänt och gått tillbaka till mig, så nu fick jag knäppa lite bilder på henne också.

Härifrån så bestämde vi oss för att bege oss upp mot Triangeln för att fota paraden igen, jag tänkte fota från andra sidan av paraden denna gången för att få bilder på andra personer. Så rask takt upp mot Triangeln för att där inse att halva paraden redan hade passerat, då blev det nästan till att halvspringa upp till Möllevångstorget istället för att ha ett nytt läge att fota och här lyckades vi komma fram innan paraden. Vissa hade då redan avvikit från paraden medan andra verkade ha tillkommit. Så lite nytt blev det. När paraden hade passerat oss här så var min enda tanke, Jag måste dricka!!. När Susanne såg mig på torget och kom bort till mig så frågade hon om jag ville till Folkets Park för att ta bilder när de anlände dit, men jag kände mig så färdig att det snabbt blev ett nej, och Susanne hade samma tanke men hon ville fråga ändå. Istället så började vi vandra bakåt mot Malmö C, Susanne var även sugen på glass så vi gjorde ett stop vid Triangeln, dock insåg vi, efter att hon ätit upp glassen, att det var väldigt dumt att sätta sig ner. Jäklar i gatan vad man var stel i benen och kroppen när man väl reste sig upp, och det var inte många knop vi rörde oss med till att börja med, men sakteligen kom vi i alla fall fram till Malmö C.

Fler bilder finns på https://www.flickr.com/photos/zamon69/albums/72177720309644982

Inte mycket till uppvisning

Den 1 juli var det så dags för den årliga Fly-in, som nu är omdöpt till Familjedag, i Eslöv. Som så många år förr så lyckas man pricka in en dag när det blir, rent ut sagt, piss-väder.
Förmiddagen var torr men det var varning om att det skulle komma regn under eftermiddagen. Klockan 13.00 skulle uppvisningen börja och lagom till 13.00 började regnet falla. Redan tidigare så insåg man, när man tittade upp i skyn, att det inte bådade gott.
Så istället för att cykla dit och försöka hitta något ställe som var tort, så höll jag mig hemma och hoppades på att man skulle kunna se något av uppvisningen från balkongen. I alla fall JAS-39 Gripen som skulle komma vid 14.50. Till skillnad mot propellerplanen så borde de behöva ligga lite högre upp. Jag hörde när JAS kom in och flög över och strax därefter hörde man hur det dånade till och JAS flög hem till sin bas igen. Såg man den? Nope, inte över huvudtaget.
Det enda plan som man kunde se över trädtopparna var Antonov AN2-an, och det var inte speciellt länge.

Som man kan se så var det inte något bra fotoväder.

En runda Pannkaksspel

Förra helgen igen var det mycket på tapeten samtidigt. Det var årets vårmarknad i Trollsjöområdet och samtidigt annordnades det Pannkaksspelen inne på Ekevalla.

Jag blev lite fundersam men enligt Marknads folket så hade man snackat med Friidrottsföreningen och det skulle inte ställa till något problem.

Att hitta en parkeringsplats där nere var helt omöjligt så jag valde att ställa bilen på en annan plats och gå till Ekevalla. Väl där inne så var det betydligt färre folk än vad jag kom ihåg från tidigare Pannkaksspel. Och där man brukar kasta slägga där hade Marknaden satt in Tivolit. Jag granskade lite hur läget låg, vilka grenar som var igång och var det var mycket folk/deltagare att fota etc etc. Därefter var det bara att ta på sig sin medhavda varselväst och bege sig ut på ”planen” och vandra dit man skulle. För min del så började det med lite längdhopp. Solen sken skönt från en näst intill klar himmel, så det var ju tur att man hade keps med sig så man kunde skydda korken lite.

Efter längdhopp så begav jag mig till andra sidan och fotade lite häcklöpning och därefter vanlig löpning, sen hittade jag in i mitten för att fota lite stavhopp och snabb vändning om till att fota lite spjut och därefter snabb vändning igen och fota lite ”kast med liten boll” och sen tillbaka till lite mer stavhopp och längdhopp, följt av mer spjut och därefter bli lite mer ”närgången” på spjutkastarna och samtidigt fota lite höjdhopp för att sen gå tillbaka och fota lite mer löpning. I 6 timmar höll jag på att vandra fram och tillbaka, hit och dit och fota det ena och det andra. Försökte även bryta min egen rädsla och fota lite publik, funktionärer och sådant också. Det gick väl sådär *haha* men men jag får se det som en lärostund, jag gjorde i alla fall lite försök att komma ur min ”säkerhetszon”.

När jag sen väl gått tillbaka till bilen och lagt in kameror och skulle sätta mig, DÅ kände man hur jäkla stel man blivit i ryggen av allt stående och gående med snedbelastning (en kamera med 70-200 mm på ena axeln och på den andra så stöttade man en kamera med en 300mm glugg, så ojämn belastning i många timmar.
Skulle gett mig ner dit igen på söndagen men redan tidigt på morgonen så kände man att ryggen inte var OK än och att utsätta den för samma sak en dag till, i 6-8 timmar, nja det var jag inte riktigt villig till att göra. Även om man i efterhan känner att det var dumt att man inte gjorde det ändå.

SM GULD – SM GULD – SM GUUUUULD

I gårkväll var det så dags för den andra SM finalen i damernas liga, denna spelas i bäst av tre och Eslövs PK vann ganska klart på bortabord i onsdags när Köpings BTK Dam förlorade med 5-0 i den första av matcherna.
I går kunde man antingen avsluta hela finalstriden, eller ta det till en tredje match på söndag klockan 15.00. Själv så hoppades jag på att det skulle ta slut i går.

Första matchen så kände man inte alls igen Li Fen. Hon som är säkerheten själv normalt sätt fick inte ordning på någonting och förlorade sin första match lite chockerande. Men hon är ursäktad, detta var hennes 4’e förlust på 200 matcher, så hennes vinster är fortfarande i stooooor favör.
I sin andra match hade hon dock repat humör och troligen sagt till sig själv att ”detta kan du!” och motståndet i andra matchen hade verkligen inte mycket att komma med, hon lyckades i alla fall inte vinna många bollar.

Filippa Bergand gjorde som man förväntade sig och kämpade på och kämpade ner sina motståndare. Första matchen gick klart lättare än hennes andra kamp, där de båda alternerade om att vina seten. Så vid 2-2 kunde det antingen bli vinst eller så blev det en avgörande dubbel. Efter en ganska lugnt sista set så kom det ett glädjevrål riktat mot motståndaren och sedan höjdes armarna till skyn och SM guldet var ett faktum. Filippa såg väldigt lättad ut när sista bollen var hennes.

Hana Goda, det unga yrvädret från Egypten, hon gjorde processen kort med båda sina motståndare. Ibland var bollen över innan man ens hann reagera. Hon har verkligen utvecklats sedan hon spelade för Eslöv i fjol och man ser att hon verkligen trivs att spela i Eslöv och är en i gänget. När Hana inledde sin andra match för kvällen, så hade på bordet vid sidan om nästan första set spelats klart. Men Hanas match var öven innan matchen på bordet vid sidan om ens var halvvägs genom tredje set.

Vad ska man säga, Eslöv verkar vara en plats där spelarna trivs och utvecklas, inte minst ses det på ”läktaren” där, när damerna spelar så kommer killarna och tittar och hejar, och när killarna spelar så är tjejerna där och hejar. Och man ser även att de som är här och tränar och spelar, oavsett om de är från Sverige eller är från utlandet men är här och spelar/tränar, så de samlas tillsammans och umgås även utanför träningspassen. Det är väl kanske därför som alla utom EN av ungdomslandslaget valt att träna i Eslöv istället för Halmstad.

Nu har i alla fall Eslövs bordtennis tjejer inkasserat den 8’e SM guld titeln, de börjar äta sig närmre killarna, som har 13 SM guld. Vem vet, i slutet på April sätter slutspelet igång för herrarna, vi får ju hoppas att Eslöv plockar hem det utlånade guldet igen.

SM i bordtennis 2023

Så är den ÄNTLIGEN slut, SM i bordtennis 2023. Det har blivit MASSOR av timmar i Eslövshallen de senaste 4 dagarna och det har blivit MASSOR av bilder tagna.
Som tur var så eskade jag om att ta ut min sista semestervecka för semesteråret 2022 för ca 6 månader sedan. Jag visste att Eslöv skulle ha SM och min plan var ju att försöka få ackreditering till det. För lite över en månad sedan tog jag upp detta med ordföranden för Eslövs AI Bordtennis, eftersom jag inte visste om jag skulle ansöka om det hos Svenska Bordtennis förbundet, som är huvudarrangör för eventet, eller om det skulle göras lokalt hos Eslövs AI BTK, som var den arrangerande klubben då de som skulle ha det drog öronen åt sig och lämnade tillbaka uppdraget till SBTF.

Svaret jag fick av ordföranden på Eslövs AI Bordtennis var att ”du har redan ackreditering, vi har skrivit ut en mediaskylt åt dit”, så med andra ord var jag automatiskt godkänd.

Så i torsdags klockan 13 drog det hela igång, så jag var på plats från 12.00 tills sista matchen var färdigspelad, vid ca 20.20. Det som är en stooooor nackdel med att fota sånna här evenemang är att de för ju INTE ha igång ventilationen i hallen. Så det tog inte många minuter i hallen förrän man kände svetten rinna i pannan. Som tur var jade jag papper i fickan så jag kunde torka mig ofta *haha*. Jag hade även satt upp ett eget bord i ena hörnet så att jag kunde ha min dator uppe och även husera kamerväskan. Jag hittade även en barstol som jag kunde sitta på, dock insåg jag väldigt snabbt att jag INTE kunde sätta mig när det pågick matcher, för den lät värre än en hel skock med måsar. Jag tror även jag gav stegräknaren i mobilen skrämselhicka, för här skulle det tas bilder på SAMTLIGA deltagare och det spelades 12 matcher åt gången, så mycket knalla runt blev det. Mot slutet var man helt körd i hjärnan när man skulle försöka komma ihåg om man redan hade fotat en viss spelare eller inte, för då behövde man ju inte fota om dem igen.

Fredagen började matcherna 09.30 och sista matchen var slut vid 20.30. Dock var det mycket roliga matcher i slutet av dagen då det då var dags för 16-dels matcher och 8-dels matcher för herr och dam singel. Då hade man många stora namn på listan, så som Anton Källberg, Jon Persson, Truls Möregårdh, Linda Bergström, Filippa Bergand, Elias Ranefur och så vidare. Det var även dags för Mixed dubbel att avgöras. När man väl kom hem så var ”avtryckarfingret” lite uttröttat och ryggen klagade för att man sprungit runt hela dagen igen. Hade dock väldigt trevligt samarbete med SBTF’s fotograf, fördelen denna dagen var att nu hade man fotat många av spelarna redan så nu kunde man mer koncentrera sig på att hitta spelare som uttryckte känslor eller försöka hitta annorlunda vinklar eller sådant, och under eftermiddagen så dök det ju upp lite nya spelare så då fick man åter knata runt med planen att fota alla nya spelare.

Lördagen började även den 9.30 och denna dagen skulle det spelas kvartsfinaler, semifinaler och finaler, det gällde för både herr och dam singel, herr och dam dubbel och para lag. Jisses vad imponerad man blir av de här para spelarna !! Även om hasitgheten på deras matcher var mycket långsammare och man spelade inte lika många set som övriga matcher, så hur de kunde kontrollera bollen och racken trots sina fysiska handikapp var väldigt farscinerande. Sent på eftermiddagen var det dags för semifinal och finaler och snacka om att det var härliga matcher att titta på och att fota. Riktiga kämpamatcher där ingen ville torska och ingen höll igen. Vissa gånger var man helt frågande till HUR i hela världen de kunde in bollen på bordet med tanke på hur hårt de slog och hur långt från bordet de kunde stå. Men till sist kunde det ju bara vara en vinnare per klass, och som tur var så fick en ”hemmapåg” lyfta pokalen för tredje året i rad. Under dagen fick jag även en tillsägelse/utskällning av en spelare, det var första gången det har hänt för min del. De andra fotograferna slapp undan den här spelarens avog för oss. Han förlorade ett set och då tog han ut det på oss. Så efter setet så stegade han bort till mig och sa till att det var välidgt störande när tre fotografer fotar ett helt set, vi skulle bara ta några bilder och sen försvinna, tyckte han. Jag ville inte ge honom nöjet, så jag kontrade direkt med att säga till honom att vi var där för ett uppdrag och dessutom så spelade han i ett SM och då borde han nog träna på mediahantering innan han deltar. Det roliga var att det var ju två domare i hagen och den ena hon höll med spelaren om att det var störande när vi hade kamerorna innanför hagen, vilket jag svarade henne att det har vi aldrig, för vi VET att man inte får det, vi höll oss alltid ett steg ifrån hagens omgärdning, dessutom så klagade han INTE på att vi var innanför hagen med kamerorna utan bara att vi hade fotat ett helt set. Den andra domaren var helt på vår sida och sa att om han inte kan hantera att bli fotograferad när han deltar i en stor tävling, då ska han kanske inte hålla på med sport på den nivån. Jag fortsatte fota som jag gjort innan, så hans gnäll gjorde ingen skillnad för min del i alla fall. Dessutom så när singel finalerna var över och man hade haft prisutdelningen så blev jag konfronterad av en från ett Engelskt bordtennis gäng som undrade om jag kunde tänka mig hjälpa dem med att fota ett event de skulle ha på söndag morgon mellan 08.00 och 10.00 i Blomsterbergshallen. Dock hade någon, utan min vetskap, sagt till SBTF att jag skulle vara på SM och fota hela söndagen så jag skulle förse dem med bilder. *grr* Ska ta mig ett snack med den personen på måndagkvällen när jag ska fota en seriematch!! Men jag sa att jag kunde dyka upp och vara med fram till ca 9.30 men sen var jag tvungen att bege mig till SM.

Så i morse var jag på plats vid Blomsterbergshallen när klockan var 08.00, men inte f*n kom jag in!! Dörren var låst och det finns ingen ringklocka. Så det slutade med att jag fick banka på dörren tills någon kom och öppnade. Snacka om att det här var ett jippo!! Det verkar ha varit ett samarbete mellan Stiga bordtennis och TableTennisDaily. Det var lite matcher mellan spelare för TTD och svenksa landslags spelare som Jon Persson, Per Gerell och Truls Möregård samt Jens Lundqvist som coach. TTD fick alltid börja matcherna med en 6-0 ledning men det var inte ofta det hade mycket hjälp. Mycket skratt och mycket skoj var det, så när klockan var 9.30 var det motvilligt som jag lämnade och bega mig till Eslövshallen för att fota SM. Söndagen var vigd åt para singel, så många nya spelare att fota, men samtidigt inte den mängden spelare som det var på torsdagen och fredagen, så det blev inte lika intensivt springande runt. Dock blev jag varse hur ”fult” vissa spelade. Finalen mellan två sittande spelare, dvs rullstolsbundna, så den som vann matchen fegade genom att slå bollar högt så att de studsade strax efter nätet och istället för att studsa MOT spelaren så studsade bollen mer rakt upp, och hur lätt är det för en som sitter i en rullstol att nå fram över bordet för att nå fram mot nätet? Man såg ju när det var lite hårdare bollar som gick mot spelarna, så förlorade han oftast poängen. Jag träffade också en underbar kille som gjorde mig väldigt glad. Han påminde mycket om en giraffunge som ska ta sina första steg, dvs benen spretade åt olika håll. Han skuttade som en gasell dock och man såg vilken glädje han tyckte det var att spela. Jag vet inte om han brydde sig jättemycket om hur långt han gick i SM, utan det kändes mer som att bara han fick spela så var han glad och nöjd. Fick lite bilder på honom och sen knallade jag vidare och forsatte fota andra. Jag gick tillbaka och skickade iväg lite bilder, på de spelare jag hade fotat, till SBTF och sen gick jag runt och fotade sådana som jag inte hade fotat innan. När jag sen var på väg tillbaka till mitt lilla bord så passerade jag den här killen igen. Han satt då på en läktarstol med en bok, typ en bilderbok, och han tittade upp när jag passerade, så jag log och frågade honom hur det gick för honom i tävlingen. Jag hade ju ingen aning om den här personen, men tänkte att man kan ju alltid vara trevlig och fråga lite. Han tog då tag i min hand och sa ”Hej min vän, NU ska du får höra!! Jag vann över XX (jag kommer inte ihåg vad killen han mötte hette) och jag VANN över Rebecka!”, jag har ju ingen aning om vem den här Rebecka är, om det är en bättre spelare eller om det är en spelare i hans klubb. Men han var otroligt stolt i alla fall. Då kom det fram en äldre herre till mig som presenterade sig som killens pappa och han förklarade för mig att Erik, det var killens namn, var autistisk och bordtennis var en viktig del av hans liv. Pappan var jättetrevlig och så och frågade vem jag fotade för. Så jag förklarade att jag egentligen fotade för/åt Eslövs AI men att jag idag även fotade åt Svenska Bordtennisförbundet. Erik hade återvänt till att titta i sin bok, så jag sa till pappan att han kunde följa med bort till min dator så kunde han få se några bilder som jag hade tagit av hans son. Vi samtalade hela vägen bort och han berättade om hur han brukade fota sonens matcher och sen brukade han göra en fotobok som sonen kunde använda när han berättade för sina kompisar om tävlingarna han varit på. Så när pappan fick se bilderna jag tagit så sa han att de var jättefina, det kan ju vara lite partiskt eftersom det var hans son, men jag bad om hans mail adress så jag kunde skicka bilderna till honom. Jag hade bara fått en sån underbar känsla när jag fick den kontakten med hans son, man kände äkta glädje från honom. Nu visade det sig att den här killen tog sig hela vägen till finalen, där han slutade som silvermedaljör.
När prisutdelningen var så höll han koll på var jag befann mig, så först fotade jag bronsmedaljörerna och sedan gick jag bort till silvermedaljören (honom) och när jag höjde kameran så sträckte han upp armarna i luften och ett stort leende föll på hans läppar. Det kändes som att han struntade i att han inte hade vunnit, han stod på ett podie med en madalj om halsen, jag tror han hade visat samma glädje även om han fått bronsmedaljen faktiskt. Hur som helst så tog jag hans bild och sen gick jag vidare och fotade guldmedaljören. Därefter gick alla av podiet och jag frågade hans pappa om han inte kunde ställa sig tillsammans med Erik så kunde jag ta en bild på dem två tillsammans. Det gjorde han gärna. Eftersom detta var utanför rutinerna för Erik så blev han lite arg först och undrade var det nu var pappan hade för krav, så han förklarade snällt för sin son att jag bara ville ta en bild på dem och då ställde Erik gärna upp, MEN då måste Hasse också vara med ropade han. Hasse är hans coach, så även han fick komma fram och ställa sig snällt. Jag tog bilden och sa till pappan att jag skickar bilden när jag har redigerat den. Till skillnad från alla andra så kom Erik direkt bort till mig och tog i hand och hade världens leende och glädje i rösten och sa ”Tack för idag, nu ska vi åka hem.”
Alltså bara den här varma attityden och glädjen som han delade med sig av, den kommer jag få varje gång jag ser bilden på honom. Tänk om fler kunde vara lika positiva.

SÅ, nu har jag tre semesterdagar kvar innan jag ska tillbaka till jobbet så då kan jag verkligen koppla av och njuta.. eller?? Nja i morgon ska jag med bilen på årliga servicen klockan 07.15 och ska stanna där så de tar bilen med en gång. Dock har jag synkontroll på Synsam inbokat 09.00 så jag måste troligen gå dit ner för de är säkert inte klara med bilen tills dess. Sen fick jag kallelse till tandläkaren till 10.20, så frågan är om jag hinner gå tillbaka efter synkontrollen och lösa ut bilen och sen hinna tillbaka ner till tandläkaren i tid. Och sen är det en ligamatch i bordtennis på kvällen, och på tisdagkväll är det en ligamatch i bordtennis som ska fotas och på onsdag kväll är det en kvalmatch till Div 1 i herrhandboll att fota, och sen är semestern slut helt plöstligt.
Tur att det snart är påskhelg så man kan få vila upp sig då kanske.

Både roligt och frustrerande

I fredags, 6 januari, så hade jag ackreditering för att fota en vänskaps match i handboll mellan Sverige och Serbien. Detta var även en uppvärmningsmatch inför det stundande handbolls VM, som för Sveriges del, startar idag. Så nu kommer det bli en del kvällar då man kommer sitta klistrad framför tv’n för att se hur det går för våra svenska herrar.

Väl inne i Lund i fredags så uppstod första ”krocken” när vi skulle in i Sparbanken Skåne Arena. Under alla år som jag varit och fotat, både vanliga liga matcher, Champions League / Europa League matcher eller Landslags matcher, så har jag aldrig varit med om att man ska granska vad vi har i väskorna. Som förväntat var där ju bara foto utrustning i väskan. På frågan vad det var man letade efter så fick vi beskedet att man letade efter mat eller drycker. Jag halade fram en vattenflaska jag hade med mig (satt på utsidan av väskan men den hade han inte sett) och sa att jag hade den med mig. Fick direkt besked att jag fick slänga den i papperskorgen för man fick inte ha sådant med sig in. Jag frågade om jag kunde hälla ut vattnet eller dricka upp det, om det nu var så att de trodde att det var sprit man hade med sig in, och ta flaskan med mig in. Men det fick man inte, för då kunde jag ju faktiskt fylla på flaskan från en kran på toaletten. *suck* Så jag slängde flaskan i papperskorgen.
Visst har Lugi ekonomiska problem, men SÅ jäkla dåligt kan det väl inte vara? Gick i alla fall till kiosken där inne, där man kunde köpa dricka och mat så om du väl kommit innanför dörren var det inga problem med mat/dryck, bara det att du fick betala ett dyrt pris för sakerna. Frågade om man kunde köpa en flaska med KRANVATTEN, men se DET gick inte för sig, men jag kunde få köpa en dyr flaska med ”källvatten”. Så nä, då kan de få behålla sitt vatten själv!

Sen in i hallen där det för tillfället var väldigt tomt eftersom det fortfarande var en del tid kvar innan matchstart, typ två timmar kvar. Så jag skannade av området och hittade en plats att sätta mig och min kamerautrustning på. Nu vsiade det sig dock att alla stolar till fotograferna hade man satt BAKOM nätet, vilket betydde att vi skulle alltså fota genom nätet? När jag frågade en av säkerhetskillarna där så stod han och tittade lite och så sa han ”ja det var ju väldigt korkat att sätta er bakom nätet, men nu hinner vi ju inte bygga om så ni får sitta där”. I helsike heller!! Vi som satt på samma sida om jag kom överens om att strax innan matchstart så lyfter vi nätet och för in stolarna, så får de väl komma och säga till oss om vi inte får sitta där. Vi gjorde som vi sagt och inte en enda person kom och sa ifrån. Nu var istället problemet att man fick en domare som oftast ställde sig i vägen för en, men det löste jag genom att ställa mig upp istället för att sitta ner, för den delen så föredrar jag att stå upp och fota handboll då jag känner att jag är rörligare och kan hänga med i svängarna på ett annat sätt än när man sitter på en stol eller på golvet.

2022 i Backspegeln, del 2

För att summera ihop andra halvan av året, så gick den ganska snarlik som första halvan, det blev med andra ord nästan bara sportfotografering. Covid restriktionerna hade ju släppt så det blev många fler matcher att täcka detta året än 2020-2021.

Juli

Denna månaden var dock sport-fri, semestern påbörjades i slutet av månaden och då skulle det lapas mycket sol och läsas mycket böcker och kamerorna fick vila sig.

Dock var det i början på månaden dags för den årliga ”Fly-in”. Eftersom det inte varit någon de senaste två åren så kände jag att man fick bege sig dig i år och fota lite i alla fall.
Besvikelsen var stor när det visade sig att det var inte mycket till flyguppvisningar man hade.

Augusti

Större delen av månaden var semester men nu började sporten sätta igång så smått, det var träningsmatcher i handboll, ATG cupen startade och IFK Kristianstad hade en Europa league match. Nu kliade det i fingrarna och man var på de flesta av dessa matcherna.

September

En månad med förvånansvärt få matcher att fota. Det var en ATG match och en liga match bara. Bordtennisen hade inte någon hemma match att spela denna månaden. Istället så hade man lite tid till att göra vid bilderna från föregående månad om inget annat.

Oktober

6 matcher under denna månaden, och nu var ju även bordtennisen igång, detta året dock utan sitt ankare, Truls Möregårdh som istället spelar för ett tyskt klubblad i Tyska ligan och i Europa cupen. EIK har inte fått till något samspel och förlorar sina matcher medan EHF fortsätter som i fjol och vinner match efter match, både på hemma och borta plan.
Dam bordtennisen får vänta, där är inte så många lag så att det är väldigt långt mellan gångerna för hemma matcher, och matcher över huvudtaget då damerna spelar oftast två matcher per helg, medan herrarnas är utspridda till en match under en vecka.

November

Näst sista månaden av 2022 och det är mycket som ska spelas av. Bordtennis herrarna har en del motgångar då man inte riktigt kommer upp i den nivån som vi är vana vid. Truls ersättare, Tom Jarvis, har inte riktigt kommit in i det men vinner de flesta av sina matcher i alla fall, de övriga är som en berg-o-dal-bana och förlorar även sånna matcher som de har klar leding i men de kan inte knyta ihop säcken. Men skam den som ger sig. Damerna kör fortfarande över sina motspelare, och snart står det även klart att deras två ankare kommer att vara med också. Li Fen, som fick ställa in en stor del av förra säsongen pga cancer behandling, är pigg och alert igen och vill inget annat än att vara med och spela. Yrvädret från Cairo, Hand Goda, har också valt att återvända och spela för Eslövs PK denna säsongen också. Blir svårt för tränaren att välja vilka som ska spela när det är så häftig konkurens.

December

Nu är det dags att knya ihop säcken för 2022. Eslövs HF har idel vinster genom hela första delen av säsongen och ser ut att kunna ta steget upp i Div 1 om våren ser lika stabil och bra ut. Eslövs IK har det tyngre och där ser det ut som att man kommer bli nedpetad från Allsvenskan till att få spela i Div 1, och då är frågan hur många som väljer att stanna kvar i klubben. Höörs HK H65 fick respass från Europa League efter dubbelförlusten mot SMC Ramnicu Valcea.

Med detta så avslutar vi 2022 och ser fram emot att få fota en massa nytt 2023. Året kommer börja med att fota Svenska handbollslandslagets herrmatch mot Serbien, så det ska bli spännande och kul.