Fejkat?

Idag var det premiär för årets sommakort och det blev en resa till Dunkers Kulturhus i Helsingborg för att titta på utställningen Thin Line av den just nu så omdiskuterade fotografen Björn Persson som blev av med sin vinst i en prestigefylld tävling då det visade sig att han hade manipullerat sin elefantbild mer än vad som var tillåtet/han hade uppgett.

Ingen trängsel på utställningen vilket var skönt, man kunde betrakta bilderna både på nära håll och sedan ta ett antal steg bakåt och se på dem från avstånd.

Annonser

Jakriborg Prix 2019

Idag var det dags för Jakriborg Prix 2019. Fotokollegan Susanne Hultman och jag åkte till Hjärup med siktet inställt på att fota både gamla racer bilar (från 1920 och 1930 talet) samt folk som är uppklädda i tidsenliga kläder.

Vi blev besvikna båda två. Det fanns inte så mycket bilar som det brukar vara och det fanns inte heller så mycket folk över huvud taget som det brukar vara, vilket innebar att det inte heller fanns så mycket folk i ”rätt” kläder. Men vi gjorde försök i alla fall på att fota bilar och folk. Redan vid 11.30 tiden så började vi känna av regnstänken, även om det inte  blev så jättemycket av det.

Som vanligt så kändes det bra eller okej med det man såg på skärmen på kameran men när man sedan kom hem och tittade på dem i datorn så var det inte alls lika positivt. Visst, vissa bilder var okej men det fanns mycket att önska.

På vägen tillbaka till stationen så sa vi hejdå till Dino och därefter stannade vi till längs stigen/vägen och fotade lite vallmo som vi hittade.

Pannkaksspelen 2019

I år fick jag frågan om jag ville vara med och fota friidrotts turneringen Pannkaksspelen som anordnas i Eslöv utav Eslövs AI Friidrott. 500 deltagare från tre länder (Sverige, Danmark och Tysklan) från åldern 9 år och upp.

Många grenar pågick samtidigt och man fick välja vart man ville vara, då det var första gången för mig att fota friidrott så kände jag att jag nog ville vandra runt lite och prova på att fota så många olika grenar som möjligt. Får säga att vissa grenar var lättare att fota än andra, och vissa var farligare att fota än andra, men jag kom där ifrån utan att ha blivit träffad av något hårt eller vasst.

Vädret hade vi verkligen med oss, soligt och relativt varmt, men man var inte smart nog att använda varken keps eller solkräm och detta fick vi ”lida” för på kvällen när näsprna var röda och skallen var varmare än händerna var.

Många bilder blev det under de här två dagarna och jag blev ganska nöjd med en del av resultaten.

Uppföljning

Det har känts riktigt bra i tanden sen i torsdags, ingen smärta längre men visst har tanden varit väldigt känslig. I alla fall fram till i går!!
I går var det varfyllt igen kring roten och på kvällen sprängde det i halva ansiktet. Drog i mig två alvedon när jag skulle hoppa i bingen, men inte fan hjälpte det något. Smärtan var större än alvedonen och när jag väl somnade så var det inte länge, 3 timmar blev nattens sömn, så från 2.30 idag har jag varit uppe och läst, jobbat lite med att redigera gamla foton och så.
När klockan var 8.15 så ringde jag direkt och pratade med tandläkaren och beskrev hur det kändes och jag fick en tid 12.30 idag. Det är inte ofta man längtar efter att få gå till tandläkaren, men idag var det räddningen! Enligt vad jag förstod så fick han ut mycket mer var denna gången än i torsdags och med tanke på hur länge han fick ”dammsuga” idag så kan jag tänka mig att det var mycket. Dessutom så hade jag ju både en svullnad på insidan av tanden och utsidan, förra gången var det bara insidan.
Inte heller gick det att riktigt få bedövat roten så ett antal gånger när han rotade djupt i kanalerna så hoppade jag som skjuten ur en kanon i stolen.
Nu får vi se hur det blir, nästa bokade tid är på torsdag i alla fall.

Han varnade även att det kan bli så att jag får feber nu och då ska jag omedelbart höra av mig till honom så skriver han ut penicillin åt mig. Och jag som HATAR piller och inte kan svälja sådana hela!!

Resultatet

Under gårdagens besök hos tandläkaren kunde de snabbt konstatera att det VAR en infektion i tanden och man borrade upp den gamla lagningen från Ftv. Väl frigjord och rotkanalerna var öppna så välde det ut en del var och plötsligt försvann ‘bulan’ jag hade i gomen. Efter en massa rotande och krafsande så lades det på en temporär massa i tanden och jag fick besked om att jag ska återkomma 2-3 gånger till för att rengöra och få mer bakteriedödande medel i roten och sen ska vi rotfylla tanden. Dock avslutade tandläkaren med att förklara att han inte förstod hur man tänkt på Ftv med tanke på hur djupt man hade lagat tanden tidigare och det UTAN att ens tänka på att den borde rotfyllas, det var som att bjuda in en infektion på kaffe. Men det var långt ifrån första behandlingen från Ftv som han eller andra tandläkare hade sett som var helt uppåt väggarna. Men det är väl så att Ftv gör bara precis minimalt av vad de behöver göra, eftersom de inte får mer pengar från staten för barn/ungdomar än vad som är lagstadgat.

Men på kvällen kunde jag åter äta fast föda, även om jag var väldigt försiktig, och natten fortlöpte utan att jag behövde alvedon eller att jag hade ont.

Kunde varit roligare

Har idag äntligen fått en tid hos tanläkaren. I lördags vaknade jag och hade ont i en tand, tänkte att jag säkert hade legat och tryckt med armen/handen där under natten men det blev inte bättre under dagen. Söndagen var det mer ont och jag märkte även av att det var svårare att tugga mat. Måndagen ringde jag min tandläkare, som visst hade ledigt fram till idag! Så nu blev det till att börja leta fram eller införskaffa alvedon så jag fick sova på natten i alla fall. Märkte även av att nu började det kännas i hela flabben när jag borstade tänderna också, speciellt när jag träffade DEN tanden.
Från tisdagen blev det även så att jag fick dra i en alvedon redan vid lunchtid. Tror inte jag har längtat så efter att det skulle bli en arbetsdag igen som jag har gjort denna 1 maj. Så idag när tandläkaren väl öppnade upp så var jag direkt på telefonen och förklarade läget och ville ha en tid. Som jag misstänkte så var hela dagen fullbokad för dem men de skulle se om de kunde boka om någon av de andra kunderna. Medan jag satt i telefonmöte så fick jag ett lugnande och välkommet sms, ”15.45 är du välkommen”.
Så snart ska behandligen sättas in och förhoppningsvis ska smärtan börja avta inom någon dag.

våren har börjar titta fram

I helgen som gick hade jag inget inbokat och det kändes väldigt ovanligt och skönt.
Så på lördagen packade jag kameraväskan och begav mig till Skäralid för att se hur långt våren hade kommit här uppe.
Blev lite vilse när jag kom dit för nu har man grävt upp ett stort område vid sjön så man kan inte gå runt hela sjön om man inte vandrar upp om Naturrum och sedan ner mot parkeringarna och sen tillbaka till sjön.
Men men, det var inte här jag skulle vara! Jag började vandra leden som vanligt och hade inte kommit långt innan jag såg en ekorre som var aningen rädd men även nyfiken i en strut. Så snabbt som en vessla for den upp i trädtopparna men skuttade sedan runt mellan trädtopparna där jag stod, och när jag fortsatte vandra så skuttade han med ett litet tag uppe bland trädtopparna.

Därefter blev jag anfallen av en fjäril, pågåfelöga, som satte sig på min arm och ville inte flyga, så den hängde med mig under en del av min promenad innan den valde att lyfta igen och flyga vidare. Hoppas jag inte hade tagit den för långt bort från dit den skulle och att den hittade tillbaka dit den var på väg.

Nästa intressanta sak som jag hamnade vid var en fladdermus som flög upp och ned längs med Skäralidsån (Skärån), eftersom klockan var nästan lunch så började jag undra om den fått tuppjuck, för fladdermöss är väl nocturna djur. Att försöka fånga den med kameran kunde man bara fetglömma, så jäkla snabba de är.

Istället gick jag på min jakt efter det jag egentligen ville ha. En sak hittade jag väldigt lätt, nämligen vitsippa.

Men dess ”släkting” hade jag svårare att hitta. När jag kommit allra längst in i dalen så hittade jag en man som satt och fikade i solljuset. Jag pratade lite med honom och nämnde att jag hade hoppats hitta lite blåsippor också men hade bara kunnat hitta vitsippor än så länge. Han hade dock sett blåsippor där uppe, men bara på två stället och de var inte direkt synliga. Så jag fick lite inside information från honom om vart jag hade passerat dem så det vara bara att vända på klacken och leta upp dem, och nu när jag visste så var det lättare att hitta dem direkt.

Väl tillbaka vid sjön så undrade jag var i herrans namn alla besökarna hade kommit ifrån. Det var nu smockfullt på parkeringarna, gräsmattorna längs med vägen var fulla och man hade börjat parkera längs vägen upp mot Kopparhatten. Kändes skönt att jag hade gjort mitt där och skulle köra där ifrån i alla fall. Och glad i hatten var jag över att ha hittat lite av det jag hade hoppats på.